forts.

... innan det är dags för ännu en semestervecka med cykling i Italien! Denna gång med Helena. Det är bra, för då behöver jag bara sakna Ingo.
Avfärd på fredag. Ingen rast, ingen ro.

Mallorca

Jag har varit på Mallorca. Därav min frånvaro. Får rapportera ikapp under veckan. Summerat blev det i alla fall över 40 timmars cykling i sol och berg. Över 110 mil och en tävling. Mycket kul.
Nu är det full fräs med jobbet i en vecka....

å så hemma tillsammans igen

Japp, då hämtade jag Ingobingo igår tidig kväll igen. Han blev ju sådär mysigt lycklig över att se mig och flinade och sprang sedan och hämtade en trasa att yla med. Sedan hoppade han vant upp i sängen där Christian låg krasslig under täcket. Han var sådär söt-tramsig och ålade runt i sängen och fjäskade för både Christian oc Sanna. Kelly låg under täcke och såg supertrött ut, han är ju så söt!

Jag tycker Ingo och Kelly ungefär är som Dylan och han snälla i Beverly Hills. Ingo är Dylan: snygg, lite farlig och oberäknelig men ändå omöjlig att stå emot. Kelly är snäll-killen (vad hette han?? han som var brorsa till hon mörkhåriga tjejen... Brandon??) som är helylle, ambitiös, smart och framgångsrik. Charmig och söt.

Pinschervärlden goes Beverly Hills. Idag blir det pinscherträff i tantolunden, och förhoppningsvis fler vovvar som är sugna på att springa av sig i leran...

ny sanna-trip

Jahapp, då har man lämnat doggen igen då.

Lunchpromenaden gick till tantolunden och rastgården där. Vädret var fint och inte alltför kallt, bra det. Väl i rastgården var det två pudlar, men sedan kom det fler hundar och Ingo var lycklig över alla besök. Väl hemma slocknade han som ett ljus. Och när jag väckte honom efter en halvtimma för att vi skulle åka kunde jag göra en riktigt bra konstruktion på örat, men efter en bilfärd han ju såklart lyckats få av sig det!!! Åh jag blir tokig!! Snart får man väl åka till veterinären för att få det där ordnat?!

Jaha, tomt hemma ikväll då. :-(

GRRRRRRR

Förbannade jävla pissehund!!!! Faaaan vad jag hatar att stå som ett jävla fån och inte få tag i honom!!!

Imorse stötte vi på lilla Sune, nu 4 månader gammal valp från Lilla Enebys, och Sunes flockmedlem goldenhannen X. (alltså jag minns inte vad han heter) Och dum som jag är släpper jag Ingo eftersom han tycker det är roligt att fjanta runt med Sune. Vi var ju ensamma i parken, kl var 7, och allt kändes bra. Jag tycker vi står lite dumt och vänder mig om för att få med mig alla uppåt i parken istället. Precis som jag gör det sticker Ingo bort mot bostadshusen. JAg gormar, men vad spelar det för roll??

Ingo fram till kopplad schäferhund, som vi träffat tidigare iofs, och jag har inte en suck att få tag i honom. Precis när jag kommer fram så sticker han nämligen till en old english sheepdog som går 10 meter bort. Jahapp. Ingo är salig och kutar mellan alla tre hundekipagen. FAAAAAN. Jag fick iofs inga hårda ord från hundägarna med kopplade hundar, utan de skrattade snarare år fjanten som sprang runt och var lycklig och visste hur det var...

Enda sättet att få tag i ingo är ju att byta tonläge i rösten och ropa på honom, och då kom han ju så fint.... suck... man vill ju strimla hundjäveln. Och som härligt salt i såren föreslår Sunes husse att vi borde gå "en sån där lydnadskurs". Va fan?!?!!? Han vet ju noll om hundar!! Jag påpekade lite milt att han skulle komma tillbaka efter att Sune kommit i trotsåldern och inte bara är en liten valp som fjantar med dit goldenhannen går. Så fortsatte hussen gå på om att vi borde visa vem som bestämmer, brotta ner Ingo och så. Suck. Ja, vi gjorde också det några gånger hemma när Ingo var valp och ALDRIG gav sig när det gällde olydnad. Det resulterade bara i en olycklig hund som drog sig undan oss, och den informationen förmedlade jag till Sunes husse. Jag hoppas att han inte gör samma misstag som oss. Det går säkert att gå den vägen också, och allt beror ju på hund, men själv önskar jag att jag kunde ha skruvat tillbaka tiden och gjort det ogjort. Även om det säkert inte spelat så stor roll egentligen.

Jaja, nu har jag fått gorma av mig lite här i bloggen i alla fall. Sunes husse får nog sin dos olydnad om 3-4 månader, och jag kan villigt erkänna att jag kommer vara skadeglad då.

Igårkväll var en rolig promenad, då stötte vi på tikarna (pinschertikar från lilla enebys första kullar) och precis därefter fick jag syn på en pinscher, och den matten fick syn på Ingo. Och som sant pinscherfolk frågade vi direkt vem den andra hunden var, och då var det ju tjock-alfons som kom på andra sidan! Tjock-alfons är nog den fetaste pinscher jag någonsin sett. (Sanna, jag ska försöka ta en bild så kan du tycka att Kelly är en anorektiker) Förut var han lite spännig och morrig mot Ingo, men nu är de polare. Så Ingo var ju vekrligen i gasen efter mötet med tikarna och ville dra igång tjock-alfons på allvar. Men matten var också trevlig och vi pratade en stund. Hon skrattade väldigt mycket åt det mesta jag sa, och Ingo fick lite tokspel och började döda ett träd genom att bita av grenar. Jag bjöd in dem till den lilla pinscherträffen i Tantolunden på söndag och jag hoppas att de kommer.

Idag ska Ingobingo till Sanna&Kelly, men först ska jag försöka hinna med ett och annat.Han har i alla fall slocknat som ett ljus i solen i sängen. Söta fina Ingo. Dumt bara att hans himla sår på örat gått upp på riktigt nu. Fan. Han är en fena på att bli av med den där haklappen jag försöker göra.

Alltid är det något.

lilla enebys lyhörd

Oj oj, dra på trissor om inte Ingo verkligen varit på hugget idag. Verkligen lyhörd, uppmärksam och och äntligen börjat haja att ah ah ah betyder sakta ner innan du får nackspärr av koppelrycket (alltså, flexikopplet som tar slut). Dock varade det inte mer än halva promenaden för så fick plötsligt mister upp världens spår, gud vet vad som gått kors och tvärs över gångbanan... hare? katt? löptik? en korv som släpats i marken? Nåväl, där försvann den lyhördheten och Ingo fick knäck i öronen men såg så rolig ut där han for fram i världens fart och nosade så jag kunde inte bli arg utan skrattade bara åt honom.

Solen tittar fram litegrann idag. Jag hade hoppats på promenadsällskap av min typ granne med mini bullterriern och spanielhunden, men icke, hon var upptagen. Så vi får se vart benen bär till eftermiddagen. Om jag inte hade varit sur på mamma hade jag åkt till henne och gått med dem. Kanske man ska lägga det där åt sidan och åka dit ändå? Hmmm... fast jag borde ju jobba lite till.

Annars har Ingo också varit lite på hugget mot folk. Det är märkligt, så fort en människa tittar på honom blir han osäker. Ibland viftar han på svansen och vill skälla och hoppa, ibland ser han låg och stel ut. Något i huvudet är det ju just nu, det är ju helt klart. Och samtidigt sover han massor.

Idag har jag anmält mig till en rallylydnadskurs! Med start i slutet av april. Det slumpade sig så att det var Linda med pinschern Akira som vi ska gå kurs för! Perfekt! Då vet man att det blir en bra kurs, hon är en bra hundtränare även om hon är relativt nyutbildad. Det är fyra gånger bara, men känns rätt lagom. Känns hur som helst bra att ha en aktivitet inplanerad med ingobingo, att bara traska runt i stan känns inte så roligt i längden ju.

Och på söndag blir det träff med en pinscher i hundrastgården på tanto! Hoppas det är bra väder då! Synd att det inte finns ett fik där, men jag kanske ska vara så förutseende att jag tar med mig fika om man ska stanna där en stund.

Nehe, hunden sover så bäst att passa på att få något gjort!!

the dog is back

Åh, äntligen fick/kunde jag åka och hämta ingo-bingo! Han har varit hos Sanna&Kelly (och Christian såklart) från lördag f.m. till idag kl 15.

Lördagen blev en kort gemensam promenad och tyvärr kände jag redan då att Ingo var på helspänn. Han reste ragg så fort han kom ut ur bilen och var hetsig och knasig, men så tyckte jag att han lugnade ner sig något under promenaden och brydde sig inte om en man som var en liten bit bort under tiden han var lös. Så satte vi oss i slänten och solade lite och Ingo åt gräs. (kanske också en varningssignal i sammanhanget...eftersom de äter gräs om de är stressade, dessa hundar) Så kom en man gående bakom ryggen på oss och Ingo far ju iväg mot honom såklart. Jag hade honom i flexit, men i dess yttersta läge, och lyckades kasta mig på kopplet och lägga mig på det typ så att jag lyckades hindra Ingo från att komma ända fram till den stackars mannen.

Jaja, så blev Ingo lämnad och tydligen var han enligt Sanna en riktig byracka som skällde på ytterligare tre personer och dessutom lyckades komma ur sitt halsband !?!? och springa fram till en kvinna och skälla på henne två ggr. Tyvärr hamnar ju Ingo i fel läge i hjärnan och behöver liksom en omstart för att hamna på rätt köl, dvs 4-5 timmars sömn och lugn miljö. Och med Kelly och hemma hos Sanna hann han väl inte komma ner i varv efter första incidenten när jag var med, och då var det väl lite "kört" för hans del. Skittråkigt att det händer, man blir ju ledsen, besviken, förbannad, uppgiven och färdig att ge upp. Tur att det var Sanna som var hundpassare som dels kunde säga peppande ord på telefonen trots att Ingo var ett rikspucko, och att hon inte strimlade honom levande för hans beteende... övriga promenader gick i alla fall bra och han har fått springa mycket lös och haft det bra. Kelly hade dock velat leka mer med Ingo än vad Ingo ville leka med Kelly, trist!!

När jag äntligen kunde hämta lilla Ingo efter allt jobb jag haft så var det verkligen en glädje-pinscher jag hade framför mig. Han visade bästa tand-smilet och for omkring och skällde, gnydde och ylade. Till slut hittade han en nallebjörn och kunde springa runt med den i munnen och gruffa som han brukar när han blir glad när man kommer hem.

Ikväll har vi bara tagit det lugnt, gått korta promenader i området (ingo har sjuuuuukt mycket att lukta ikapp... och givetvis hittade han ngn jävla kissfläck som gjorde honom helt darrig i käften och droppande saliv = löptik, suck) och fortsätter så imorgon. På torsdag blir det tillbaka till Sanna&co. Därför känns det bra om han får ta det lugnt och känna sig hemma och lugn här. Tror inte han är i behov av så mycket intryck just nu, mer än att vi kommer öva lite kommandon.

Nu är det i alla fall en söt liten vovve som ligger och värmer upp sängen åt matte.

lämnade åt vårt öde

Japp, då var vi ensamma, jag och bingobongo. Husse har väl som bäst landat på Mallis nu, med en veckas fanatiskt cyklande framför sig.

Vi är kvar i vårtecknenas Stockholm. Det känns faktiskt lite lyxigt att vara på tu man hand, på riktigt liksom. Inte samma sak som när husse är på tjänsteresa och återkommer dagen efter. Idag har vi inte gjort många knop, men vi åkte ut till en klubbkompis till mig som har två dvärgpinscher och en dobberman. Alla tikar. Vi blev ordentligt utskällda med en grind emellan, men väl ute allesammans var det inga problem med en gemensam promenad.

Väl tillbaka vid hennes hus så stängdes alla hundar in utom en dvärg-tik, och vi övade lite på utställningsförfarandet. Hon visade först på sin hund, och sedan tog hon Ingo och sprang lite fram och tillbaka med honom. Därefter kollade hon tänder, och klämde lite på honom. Ingo var ju måttligt förtjust, men verkade ändå ok med det och i alla fall glad och upprymd över att få så mycket godis för så lite "input" liksom. Kul det! Vi ska nog försöka gå på några inofficiella utställningar i vår och se om det blir bra betyg och om Ingo är bekväm med alltsammans. Jag har en hel del grejer som jag skulle vilja testa med honom, mest för att allt blir så mycket roligare om man har mål än om man bara går sina promenader liksom. Jag är ju överlag rätt målinriktad så det passar ju mig bra.

På tal om mål så har vi börjat träna på att Ingo ska stå upp och backa upp på något bakom sig´, så att bara baktassarna står där. Utmaning a la pinscherfnatt-tidningen. Vi har gått från en handduk på golvet, till en lite högre datorväska till en skokartong. Det går riktigt bra! Klickern är ju helt enorm. Tänk om vi människor kunde lära oss lika snabbt. Jag kommer nog att klicka mina ungar. :-) Nästa steg borde vara något lite högre, men jag vete sjutton vad det skulle kunna vara. Soffan känns lite för svår i nuläget.

Ingo har däckat i sängen efter dagens äventyr och jag känner mig rätt sömnig jag med...

movietajm

Ingo har en ny sysselsättning nu. Vi har en platskula som är delbar. Genomskinlig alltså. Man lägger godis i den och låter Ingo leka med den tills kulan delar på sig. Han går väldigt hårt åt den och är stundtals väldigt skicklig med tassarna. Kolla in hur han liksom sprätter iväg den och sedan är direkt på den igen. Kul!

ruttet

Rutten dag idag. Jag hinner inte träna, inte jobba, Ingo piper och är bökig. Nu sover han och är snäll, men då måste jag förbereda ett möte som jag ska på ikväll. I den bästa av världar hade jag gått ut med ingo kring 15, kört trainer (4x4 revansch!) i en timme, förberett mötet och käkat. Sedan gått ut med Ingo igen och sedan gått på mötet. Nu finns det ju nåt som heter jobb också. Ibland blir det då svårt med en plan enligt ovan.

Idag har det varit soligt och Ingo har solat på golvet vid min arbetsplats!

Till lunch och middag blev det min paradrätt! Bönröra med köttfärs och korv. FAN vad gott det är. Jag är någt av en specialist på bönor och det är ENBART Heinz vita bönor i tomatsås som funkar. När det gäller vita bönor i tomatsås alltså. Det kan man ju ta med sig i livet om man vill det

cykel och gym

Båda igår. Misslyckade 4x4 samt gym med Helena. Jag vet inte vad som hände med 4:orna, men benen orkade inte köra helt enkelt. Jag gjorde ett tappert försök att fullfölja, men i sista intervallen gick det inte. Jag fick ingen puls heller, så nåt strul var det nog.
På gymet är cyklarna ofattbart obekväma. Sadlarna är omöjliga att sitta på mer än två minuter och sittställningen gör det hela än mer löjligt.
Jag och Helena körde i alla fall axlar, bröst och mage. Jag kompletterade med lite ben då Helena körde nån slags vad-rehab som hon blivit ordinerad.
Idag får vi se vad vi hinner med. På fredag åker jag till Mallorca och då lär det bli mycket cykel! Jag komemr att sakna Helena och Ingo, men det är ju trots allt barba en vecka, och sedan ska vi ju åka till Italien tillsammans. Jag överlever nog det.

eller så betalar man skatt

Stockholm.

köttätare

Igår stannade jag på en ICA-butik på landet för att köpa märgben till Ingo. De hade dem inte framme, så jag fick gå in i den stora frysen och hämta själv. Jag köpte ett stort och två små. Jag var mycket nöjd med valet. Väl hemma blev Helena dock besviken över att jag inte köpt hela lagret.

Ingo blev lika glad oavsett och tuggade som besatt på ett av de små benen som han fick direkt av Helena. Jag ska försöka ha som rutin att köpa lite ben då och då i den där affären. Det är bra och kul för Ingo. Nu ska vi snart ut och på lunchen måste jag uträtta några ärenden.

Annars verkar örat vara på bättringsvägen, så han slipper tejpen nu. Skönt för honom, men jag blir lite orolig varje gång han sätter igång att skaka på sig. Han är grym på det. Pappa Zlatan ska vara en storskakare, men jag tror nog att Ingo inte ligger alltför långt efter.

räv

Såg en räv idag när jag åkte i bilen! Det är kul att se djur vid vägkanten och just räv tycker jag är extra roligt. Älg är ju också ball, men räv är speciellt. Kanske bara för att man ser dem så sällan. (Wikipedia-bild)

helgen då

Helgerna blir ganska intensiva när Helena jobbar på Friskis&Svettis. Det brukar bli så att hon ordnar frukost samtidigt som jag går ut med Ingo. Sedan kommer jag upp och då har Helena i regel ätit klart. Då äter jag frukost. Därefter är Ingo trött och ska sova. Då sticker Helena till jobbet och jag sticker ut och cyklar distans. I bästa fall har klockan då slagit 7. Så funkade det i lördag i alla fall, men klockan blev 10 i åtta istället.
Klockan 8 mötte jag Emil (flugviktaren) vid Cykelaffären i Hammarby Sjöstad. Ingen mer behagade komma. Tidigare blev jag sur om det inte kom någon, men nu har jag vuxit i cyklist-dressen såpass mycket att jag ser fördelen med att vara få på distanspassen. Mer vind, inte lika mycket rulle, bättre träning. Vi åkte ut via Älta-Trollbäcken-Brandbergen-Årsta Havsbad och sedan mot Fors när vi närmade oss Västerhaninge. Där körde vi mot Sorunda och lyckades köra HELA vägen ner till Sorunda. Det är nästan nere i Nynäshamn det. När vi kom till Rosenhill hade det tagit 3:30 från Hammarby Sjöstad. Efter ett snabbstopp med macka och cola körde vi raka vägen hem via Tumba, Flemingsberg och Huddinge. Tiden började liksom rinna iväg.
Väl hemma låg Ingo i sängen och sov. Jag käkade min förberedda mat och gick ut med honom.
Det blev en lång runda bort till Tantolunden och rastgården där uppe. Det var slaskigt och en supersnabb Whippet kom och mötte Ingo. Ingo brydde dig itne så mycket, men kutade i alla fall lite med Whippeten. Ingo är snabb, men denna hunden var överjävlig!
På kvällen blev det restaurang med Helena. Det var väl sådär, men biffen var god. Sedan hem och sova.
Söndagen håller jag som bäst på med nu. Det har bland annat blivit rullning med cykeln. Jag känner mig sliten, så en vilodag ska komma bra till pass nu. Rullningen var låglågintensiv och kort. Mest för att ha nåt att göra medan Ingo sov. Typ.
Sen lite slappa, gå ut med Ingo, träffa mamma och pappa som är i stan för att gå på konsert. Och nu blir det väl lite cykel på TV! Bra dag! Synd bara att Helena jobbar...

fan, man hinner ju ingenting

som min lillkusin sa en sommardag när han låg i hängmattan och blev varse om att det var 15 minuter kvar till fotbollsträningen. Det är en kul story som jag får dra nån gång.
Men det hinner jag inte nu. Nu ska jag iväg och hjälpa mamma och pappa med väskor på centralstationen.

vägg!

Ja, inte jag alltså. Jag cyklade fin distans idag utan några problem. Jag snackar om Alberto Contador på dagens etapp av Paris-Nice. Vilken hammare han fick. Kul att se att även världens bästa kan gå in i väggen.
Nu ska jag ut med Bongo igen!

sådan matte sådan hund, eller tvärtom?

Jahapp, Ingo har börjat äta sitt nya foder. Med ENORM aptit! Visst för att hundar gillar annat foder än de som de brukar käka, men nu har det väl ätits mycket i 5 dagar? Varje portion vi häller upp här hemma slukas i all hast. Det var lite omställning för magen såklart, även om vi försökte blanda ut det med det gamla fodret, men nu har plutten för andra gången i sitt liv helt normalt bajs. Brunt, fast och bra. Innan har han alltid haft grönaktigt bajs och av lite varierande kvalitet. Så det är ju bra. Nu syftade ju inte rubriken på detta bajs-ämne. Utan på aptiten. Jag har en stor aptit idag. Började med att äta mycket på en frukostbuffé efter morgonsimning på 40 minuter. Sedan blev det 4 ostmackor och kaffe nu som lunch. Mmm ost är så gott ihop med kaffe.

Åh, idag fick man ju nästan lite vårkänslor! Solen sken sådär varmt på den svarta jackan och det kändes mysigt. Vi var ute i lite mer än en timma och träffade bland annat griffon-gänget med boxertiken. De var också i gasen lite, tyvärr missade vi dock lilla söta Sune som hunnit gå hem med husse&golden-kompis.

Nu skulle jag egentligen ha jobbat men snäll som jag är så har jag börjat spela in cykel på tv åt husse, men det leder ju till att jag själv sitter och tittar ju... hmmm... det är faktiskt coolt med cyklar, cykelkläder och cykling överlag. Och rakade ben ÄR snyggt på killar. Hur f-n skulle det se ut om benen var håriga?? Jag är iofs emot det mesta hår utom på huvudet. Och tredagarsstubb som ibland passar somliga killar. Ögonbryn är ok också. Nej nu börjar jag spåra ur här. Men i alla fall, cykling, snart är det dags för oss att åka och cykla i Italien. Fan vad jag ska äta då. Hahaha.

kungen av rastgård

Igår passerade jag en rastgård med Ingo. Där var några hundar så jag tänkte att jag lika gärna kunde släppa in Bongo också. Efter ett tag kom några till, så det var till slut 5 hundar som max. Ingo är väldigt reserverad och kastar sig inte över andra hundar hur som helst. Han vill nosa av dem, kolla läget i omgivningarna, kissa in sig, nosa lite till. Sedan, om allt är OK, kan han tänka sig att brottas och jaga lite. Övriga hundar vräkte sig fram och började dominera varandra och spänna sig osv. Men inte Ingo.
Jag vet inte om Ingo är speciell eller om alla pinschrar är så coola när det gäller andra hundar. Han vill ju otroligt gärna fram, men väl framme är det liksom bara nos-nos, vift-vift och sedan går vi vidare. Mäkligt att han så gärna vill fram till andra hundar för det lilla.

Vi får väldigt ofta höra att han är så snäll och tålmodig mot andra hundar. Att han liksom inte bryr sig om att andra försöker dominansrida eller muppa sig på annat vis. Ingo bara glider undan eller finner sig i situationen. Antingen är han riktigt ynklig eller så har så så gott om självförtroende att han lika gärna kan låta övriga spela allan.
Ingo - en hund, flera förpackningar

trainer...

... är det enda vi håller på med här hemma. Om inte jag kör, så sitter Helena och trampar. Känns det som. Igår körde jag 3x20 och imorse körde Helena något slags pass när jag var ute med Ingo. Och jag kommer nog att köra lite på trainern idag. Fullt upp alltså.

3x20. Med 5 minuters vila mellan varje. Planen var att försöka parkera på cirka 90% under intervallerna. Efter några minuter var jag uppe på rätt puls och sedan var det bara att koncentrera sig på andningen och köra på. Jag trampade med relativt låg kadens och jag var lite småmör i benen efteråt. Jag tycker att dessa intervaller är svåra eftersom man inte tar i allt vad man har. Givetvis är det jobbigt och man blir trött, men det är inte direkt vränga lungorna som gäller. Jag avslutade med en 30 sekunders spurt för att stuka till det hela lite.
Undrar vad som passar idag? Förslag?

kär gammal vän

Idag har Ingo fått återse Årstaskogen. Det är mycket snö och då blir Ingo glad. På vägen dit var han väldigt stretig och ivrig. Men efter ett tag lugnade han sig och blev lyhörd och följsam. När vi kom till den "riktiga" skogen släppte jag honom för att direkt bli tvungen att kalla in honom och koppla igen. Det kom folk nämligen, men det var inga problem. Därefter släppte jag honom igen och han fick kuta av sig lite. Han tycker verkligen om att springa i snö. Han gjorde flera ålningar, paddor och rullningar. Han fick också rabies vilket alltid är en fröjd att se på. Han ser så rolig ut!
Jag övade massor på inkallningar och det fungerade till 100% varje gång! Nu hade vi väl inte så mycket störningar, men han var ändå lös, i skogen. Jag är nöjd!
På vägen tillbaka tänkte jag ha honom lös hela vägen ner till marinan, men så mötte vi folk. Snöbollskastande ungar. Koppling alltså. Inkallningen gick super och han blev kopplad förbi barnen. Sedan lös igen och då fick han en super-rabies i den djupa orörda snön. Sedan fastnade han vid sitt speciella gräsätarställe och då kopplade jag honom för att kunna få med honom. Han var inte direkt intrsserad av att gå därifrån om man säger. Märkligt då gräset som på sina håll sticker upp ur snön inte direkt är färskt.

Det är så kul att kunna ge honom dessa små lös-promender och jag hoppas verkligen att vi får ordning på skällande och inkallningen på riktigt. Nu har jag inte skällt på ganska länge (ta i trä) och han är väldigt obrydd om människor som vi passerar/möter på promenaderna. Förhoppningsvis har han mognat. Inkallningen verkar ju vara på väg också.

Nu är det inte så att Ingo är en hopplöst olydig och otränad hund. Han är faktiskt ganska grym på att utföra kommandon. Han är dessutom väldigt lättlärd. Det är bara det att han är lättstörd och kan låsa sig lite väl hårt. Dock verkar det som att låsningarna blir lite lättare att bryta för varje gång vi övar. Känns det som. Han är i alla fall en fin hund!

husse hemma igen

Jaha, så var två ensamma dagar till ända för mig och Ingo. Vet inte om han väntar lika mycket på husses hemkomst som jag gör. Hoppas inte det för hans skull.

Igår kom ju snön tillbaka och därmed blev ingo som förbytt till en liten sprallig illbatting som inte vill lyssna på matte. Jag tog en längre tur igår och hoppades på att släppa honom men det dök upp hundar titt som tätt, så det blev inget med det. Istället blev nästa promenad en tur till hundaffären för att köpa högenergi-foder för att se om Ingo lider av lite näringsbrist på grund av sitt stressade tillstånd. Hundtränarens idé, så vi får väl se om Ingo kommer att må bättre eller bara bli en tjockis av detta.

Vi övade i alla fall lite stanna och kom hit, med lite varierande resultat. Egentligen är Ingo en riktig fena på att vara på g och lyda, men hans stora problem är ju störningar, såklart, men det är svårt att öva störningar successivt i stan. Det är sällan man har hund på lagom avstånd, utan snarare tätt inpå en. Och gärna plötsligt. Jaja.

Imorse träffade vi två schnauzrar med husse och matte. Och blev påhoppade av en idiot som verkligen ville mucka. Ställde sig tätt inpå kvinnan och hotade att han skulle fixa henne om hon inte kopplade sin hund. Herre jösses, en snäll liten schnauzer liksom... det handlade ju inte om ngn galenpanna till hund. Och att dessutom vara så otrevlig att han ville mucka och hotade hennes väl och ve. Till slut blev jag förbannad och bad honom lägga av och gå till jobbet istället, och efter lite mutter om att vi också borde göra det samma så gick han. Luktade sprit gjorde han också tydligen.

Annars har dagen varit trevlig med lite hund-möten för Ingo. Mest gamla tikar faktiskt, men också ett gäng på tre shelties som var roliga. De morrade och skällde om vart annat och var typiska nervösa men nyfikna shelties hela högen.

Ingo för krig mot sin öron-tejp och vill gärna få av den. Tejpen har töjt sig lite och blivit lite vidare under hakan. Men örat verkar läka bra så han kan kanske slippa tejpen till helgen. Bara det blir lite varmare så vi slipper få en upprepning.

Sedan har han inlett Operation Döda Igelkotten. Taggarna på igelkotten ryker flera stycken per gång han är i farten och ögat är också borttuggat. Hoppas att han spottade ut det och inte svalde det. Taggarna ligger i alla fall lite här och där i lägenheten. Men hans uppdrag har gett mig en ny aktivitetsleksak genom att pilla in godisar i igelkotten, då får han jobba lite för att få ut det.

Ja, då var min rapportering över.

vinter

Det har snöat igen. SUCK.
Vinter kan dock vara bra, men då måste man vara inställd på det. Åka skidor är kul, såväl på höjden som på längden. Man kan ha berg till mycket. Cykla i dem är också kul. Min moster med man bor i en by i schweiziska alperna. Här är utsikten från hennes balkong.

Under balkongen finns en året-runt-bubbelpool. Det är gött att vara där. Nån gång måste vi åka dit för att cykla och vandra. På sommaren alltså.

det är inte bara klubban

Innebandy igår.
Eftersom jag var frisk var tanken att jag skulle kuta som en dåre. Det gjorde jag också. Om man springer mycket tar det inte lång tid annan alla i motståndarlaget är ganska fyrkantiga, vilket också hände efter ett tag. Jag har nog lite överläge när det gäller uthållighet, så om ingen kan briljera med en teknik utöver vanlig motionärsinnebandyteknik är springtaktiken vinnande.

Jag hade också en egen klubba med mig denna gången. En populär modell från 1990 då jag spelade innebandy i ett lag för ungdomar. Innebandy nu är något helt annat än innebandy då. Då var det avdankade hockeyspelare som dominerade på golven. Nu är det inte så. Men. Klubban var extremt mycket lättare att spela med än plastslangsklubborna som finns att låna.

Det var inte bara den egna klubban som gjorde det, utan mitt spring fick ganska fin utdelning också. Inte för att jag vill skryta, men mitt lag var överlägset varje match.

Efteråt styrketräning för benen. Bra det! Ikväll 3x20 på trainer. Också bra!

ynkligt

Köpte en matlåda på lunchrestaurangen idag. Överblivna rester som de portionerat upp och lagt i lådor, fryst in och sedan säljer. En bra lösning i princip. 20 spänn. Överkomligt. Man slipper slänga mat.
Men vad lite det var i en låda. Jag hade nog behövt 3-4 stycken för att bli riktigt nöjd. 3 hade nog varit bra. Undrar om det var en medelportion eller om jag fick en extremt dåligt tilltagen låda. Ynklig var den i alla fall.

Nu måste jag käka frukt och knäckebröd för att klara av kvällens innebandy med efterföljande styrketräning.

sådan husse sådan hund

Det är inte bara det att Ingo fiser hela tiden. Han verkar dessutom ha väldigt bra ben för dagen. Han har en otrolig snärt när han sprätter efter att han har kissat. Idag sprätte han gräs och jord över en dubbelriktad gata med plats för parkerade bilar på båda sidor. Tänk att ha det klippet i en spurt eller i en attack!

också

Bongo är också tillbaka från sjukfrånvaron tydligen. Lite småjobbig nu på eftermiddagen kan man säga.

Han har rotat i tvättkorgen, letat godis i hela lägenheten, härjat på sängen, samlat ihop alla strumpor han kan hitta och slutligen slocknat i korgen igen.

Yeah!

Gött att vara tillbaka på allvar. Nu var det ju ingen lång sjukfråvaro, men det är ändå bra att vara med.
Det verkar dessutom som om vilan (den ofrivilliga) var ganska bra. Ju kunde peppra på ganska bra och låg på 95% (pulsbaserat) i över hälften av varje intervall. Slutade på 97-98% ungefär. Det får anses bra. Mot slutet av första intervallen var jag mjölksyraförgiftad långt ner i armarma. Ganska spännande känsla.
Man kan ju notera att viss vila nog är bra. Det blir högre kvalitet då.

men jag är frisk!

Japp! Nu är jag tillbaka i stor stil.
Igår var jag på inspirationsdag på Bosön. Ett arrangemang som Stockholms cykelförbund ordnade. Först var det en ledarskapsföreläsning av Tommy Söderberg. Det var kul och inspirerande och jag tog mycket anteckningar från det. Det var vissa saker som man skulle kunna nyttja i träningen för cykel, främst saker som motivation, se positivt, vad som är möjligt osv. Även vissa filosofier om vad man ska träna på, om man ska träna på det man är bra på eller om man ska förbättra vad man är dålig på.
Sedan var det träningsrön från LIVI i Falun. Jens Westergren redovisade ett test där man jämfört långa (3x20) intervaller med korta (7x30 sek). Slutsaten var att korta var lika bra som långa (ur vissa perspektiv alltså). Intressant och något som jag säkert kan använda i träningsupplägget framöver.
Sedan var det Mattias Karlsson som talade inspirerande om ungdomsträning. Jag gillade hans föredrag. Även om det handlade om barnträning (hopp och lek) var det mycket man skulle kunna föra över till vuxenträning. Vi vill ju också ha kul. Vi vill också ha varierande träning. Vi vill också kunna vara effektiva på små ytor. Och så vidare. Jag fick många tips och ideér på vad man kan träna på utan speciella redskap eller speciell terräng. Nyttigt framförallt för teknikträning.
Sedan var det cykelcross i teori och praktik. Jag hade inte med cykel och det var lika bra det. Det var helt onödigt att byta om för det lilla de cyklade. Det var mycket bättre att stå bredvid och anteckna och titta på. Jag fick även här många ideér som jag tänkte implementera i höstens crossträning. Nåt jag tänkt införa. Kul det!
Ikväll blir det 4x4 på trainern. Kanske till Paris-Nice.
Nu: lunch.

sjukstuga?

Ingo verkar lite krasslig nu. Han har varit väldigt trött hela helgen med start i fredags. Igår sov han också väldigt mycket trots att han varit hos Kelly och Sanna.

Imorse tejpade matte hans öron och då blev han så bedrövad att han spydde på golvet i köket. Jag fick lite dåligt samvete eftersom han pep och ville ut. Jag tyckte att han kunde vänta lite. Då spydde han. Stackars Ingo-Bingo. Nu sover han i korgen i köket där jag sitter och jobbar.

Såhär pigg och glad ska han vara!

tuff lördag

Idag har det blivit distanscykling i 4.5 timmar. Ett bra pass med mycket vindfångande. Härdande alltså. Precis lagom för att komma igång efter min miniförkylning. 6 glada möttes utanför cykelaffären i Hammarby Sjöstad och trampade mot Älta för att fortsätta mot Årsta Havsbad. Vid avfarten från Dalarövägen vek två av eftersom de bara vill köra 3 timmar. Övriga 4 fortsatte förbi havsbadet och vek sedan av mot Fors och vidare mot Rosenhill. Därefter Hall, Södertälje och Bornsjön bakvägen och sedan hem. Det blev bra det.

Efteråt gick jag ut med Ingo, som förövrigt är väldigt fin just nu. När vi kom hem från promenaden som innehöll två mycket bra människomöten skickade Sanna ett sms om att de skulle till Drottningholm och hundön. Jag var skyldig Ingo promenadtid, så det var bara att hoppa i bilen och åka. På hundön var det ganska trist så efter en timme åkte vi till ett skogsområde och gick en promenad istället. Ingo är verkligen bra på promenaderna nu känns det som. Han är inte klockren, men han är mer lyhörd och kommer bättre. Men givetvis finns mer att jobba på och det ska vi.

Imorgon är det inspirationsdag på Bosön och det ska bli intressant. Eftersom Helena är i Hamburg och tävlar (kom trea!) måste Ingo till Sanna och Kelly. Det blir kul för honom.

Nu ska jag sova. Det är kul för mig.

Vara eller icke?

Den lilla småförkylningen är över. Den bröt liksom inte riktigt ut, men gjorde sig ändå gällande i någon dag. Jag softade med lam innebandy samt styrketräning under konvalescensen.

Nu börjar det dock bli dags att ta tag i skiten igen. Frågan är bara hur jag ska göra. Det mest lämpliga vore såklart att gå enligt devisen "hellre en extra vilodag än 3 extra sjukdagar". Men samtidigt känns allt bra. Vi får se under eftermiddagen. I vilket fall som helst står det 3x20 på schemat. Det skulle enligt plan A ha utförts igår, men jag sköt på det hela en dag med tanke på ovanstående.


Annars skulle en sånhäringa maskin kännas kul. Jag är sugen på tempo nu och det hade varit ett kul och troligen bra träningsredskap. Speciellt när jag är ensam på mina jobbresor. Känns det som. Synd bara att det är så dyrt. Svårt att motivera kostnaden.

Det är i alla fall kul att titta på olika cyklar. Denna hade också varit fin, även om lacken inte är just den jag tänkt mig.
Spännande att ramarna på vissa märken är ganska lika. det kanske till och med är samma ram? Här PlanetX att jämföra med GT:n ovan (jag tror inte ens att GT har egna temporamar till salu)

Nja. Bakre triangeln är inte samma på PlanetX och GT. Men här då?

Stevens och PlanetX ser ju väldigt lika ut. Jaja. Man måste jobba också....

För övrigt är Ingo med mig på kontoret idag. Just nu ligger han och sover i sin bur. Han är fin!

styva stockar

Styrketräning av benen kan göra dem lite småstela. Det är så idag. Jag hoppas att jag kan omsätta eventuell ökad benstyrka i lite snabbare och rappare cykling. En bra spurt hade varit fint, eller kanske att lättare komma upp för backarna.
Vila idag, långa intervaller imorgon.
Ska för övrigt bli skönt att komma hem ikväll efter tre dagar borta på jobb.

skräp

Halsen är samma som igår. Det blir en vilodag istället för långa intervaller. Jag får skjuta på det hela två dagar för at kurera mig ordentligt. Men det kommer nog att funka bra ändå eftersom jag inte kan köra distans på lördag. Jag ska nämligen på tränarkurs på Bosön!
Planen blir istället att köra långa intervaller på fredag, korta på lördag kväll och distans på söndag.
På torsdag får det bli vad det blir och det är helt avhängigt av halsen. Så det så!

Innebandyn igår var halvkul. Jag ville inte springa så mycket då jag hade svullen hals. Men jag körde i alla fall benträning i gymet efteråt då det inte var så illa med halsen. Dock duger det inte att köra konditionsträning.

fler bilder

Fin-Burk med raceröra som lystrar till sin matte.

Såhär såg man mest fåntratten Bingo se ut...

Väl i kohagen tog Sanna fram en rolig leksak.

Väl ivägkastad så var det snabb-ingo som var framme och snodde pipen från Kelly! Jävla fräckis. Gissa om Ingo blev salig?!

Såhär glad blir man nämligen när man har en pip som är någon annans som man kan kasta runt med.

lite bilder

Ingobingo letar efter godis i snön.

Fina lydiga Ayla letar godis...

Sanna försöker fotografera sin burk men Ingo e nyfiken. Fler bilder kommer imorgon.

ingobingo

Kameran laddar så vi får se om jag hinner lägga upp ngn bild innan det är läggdags. Vovven är i alla fall i en bra fas nu och riktigt lyhörd.

Idag fick jag äran att hämta från dagmatte. Boni är rätt sugen på att bli med valpar, och Ingo har inställningen som värsta loja attityden. Typ "jaja, okeeey vi kan väl göka då om du så gärna vill"... om hon är nära så vill han jucka, men han har inga problem att sova i sin korg när hon är bakom galler. Boni däremot hade trakasserat dagmatte (alltså sin matte) mest hela dagen med pip och gnäll. Tur att Ingo tar det piano. En riktig skitstövel med andra ord, beroende på hur man nu väljer att tolka Bonis uppvaktanden. Jaja.

Vi åkte i alla fall buss hem för jag hade snorbråttom hem. Det var packat med folk på bussen men jag trängde in Ingo vid bakersta dörren och han mådde prima som kunde sitta och titta ut. Sedan fick folk sucka bäst de ville när de fick gå ut vid en annan utgång. Fast vid hornstull hoppade vi också av för att lämna plats för att sen hoppa på igen. Hade ju varit snopet om dörren slagit igen. Ingo vill jag verkligen inte ha bland en massa skor och ben. Det gick i alla fall kalas att åka. Skönt det.

Sista promenaden här blev rätt tråkig för att det är så JÄVLA halt!!!! Jag blir så förbannad. Ingo slirar runt och jag stapplar fram som en mormor utan käpp. Förbannade skitväder. Husse är som sagt inte hemma utan iväg, så jag och Ingo får klara oss själva nu imorgon och större delen av torsdagen. Han var grym på kommandon ikväll och väl hemma fick han köra det gamla tricket "mobilen" som han klarade med bravur!! Han hämtade den som värsta spanieln och bar den i munnen till mig. Även under täcket hämtade han den och kom till mig (visserligen tappade han den en gång, men va fan). Det finns väl ngn sådan där apport-gren inom bruks så det borde vi ju vara bra på!

Ev kommer bilder i nästa inlägg.

finbetyg

Alla helgers super-hundpassare, Sanna, har skrivt snällt om Ingo-Bongo, http://barkingkelly.se/. Vi behöver höra fina ord om byrackan då och då. Nu överlever vi några månader till med Ingo!

Vi tycker att Kelly är en snygg hund! Han är dessutom bra mycket lydigare än Helgalundens Pucko. Till helgen ska Ingo återigen få kampera med snygg-Kelly eftersom matte ska tävla och husse ska på kurs. Tack för det Sanna!

piss

Vaffannudå! Vaknade med svag irritation i halsen. Inte bra. Fortfarande svullen. Tur att jag inte har planerat in något intensivt idag. På planeringen stod styrketräning och den kanske jag får hoppa över om det inte skulle kännas bättre ikväll.
Grabbarna ska spela innebandy så kanske att jag kan vara med lite lugnt på ett hörn. Viktigt då att jag försöker vara seriös och INTE springer skiten ur mig för det kommer icke att gå bra.

skit-träning

Anpassade dagen så att träningen kunde utföras mellan 13:30 och 15:00. 3 stycken 20-minutare stod på schemat. MEN vad segt det gick. Jag brukar kunna jaga upp pulsen fint på långa intervaller, men nu var det bara segt och jobbigt. Nu fick jag gneta upp pulsen till typ 87%. Att stanna där var inga problem, men att öka till 90% var snudd på omöjligt. Det är helt OK att ligga på den nivån jag låg på idag, men jag vet att jag orkar mer och då ska jag köra mer också. Det var i alla fall jobbigt för benen och det är ju huvudsaken. Nu är jag inne i "det nya" och kan nu köra på det. Känns bra.
Sociala aktiviteter ikväll!

i fas

Åhhhh, vad jobbigt det är när man snackar med nån som är i fas med en själv. Man tar pauser på samma ställen, avbryter varandra samtidigt och så vidare. Man kommer ju ingen vart och samtalet blir helt pannkaka. Pangkaka. Vi kunde inte ens avsluta samtalet på ett bra sätt.

nytt upplägg

Nu ska 8- och 15-minutersintervallerna bli 20 minuter långa. 6-minutarna ska bli 3 eller 4 minuter långa.
Det viktiga är att jag på allvar börjar köra spyintervaller.
Jag startade igår med 4 stycken 4:or. Jag får inte alls upp pulsen så högt som jag vill, men det brukar ta lite tid innan man kan jaga upp pulsen riktigt ordentligt.
Nu är planen att jag ska göra 20-minutare idag. Sedan ska jag bort på arbetsresa i några dagar och då får jag antingen ta med trainern eller så får jag springa. Springa är också bra! Speciellt nu när jag fått nya skor av Helena!

Veckorna ska fram till Mallorca-resan om tre veckor se ut ungefär:
Dag 1: Korta intervaller
Dag 2: Långa intervaller
Dag 3: Styrketräning
Dag 4: Långa intervaller
Dag 5: Korta intervaller
Dag 6: Distans
Dag 7: Vila

Det blir nog bra det!

Ingohelg

Ingo har alltså varit hos Sanna och Kelly i helgen. Det verkar ha gått bra och han har skött sig. Enligt uppgift i alla fall. På lördagen lämnade jag över honom till Sanna på parkeringen där vi hade promenerat. Sedan fick han åka i deras bil hem. Han hade suttit helt still under hela bilresan, men när de kommit fram hade han blivit orolig och inte lugnat sig förrän han druckit och tassar runt lite. Undrar varför. Det kanske inte var nån vidare bra överlämning. Vad vet jag. Sedan hade han enligt rapporterna varit lugn och fin. Natten hade också gått bra.
På söndagen när vi skulle hämta honom var Sanna och hundarna redan ute. Även Sannas kompis med tillhörande hund Ayla var med. De hade kastat ut en massa godis i en skogsdunge som hundarna fick leta efter. Det var kul att se hundarna "arbeta". Kul också att se Ingo lös utan att han bara ska springa hela tiden. Nu gick även han och nosade intensivt efter gömt godis.
Därefter blev det promenad i skogen. Ingo höll sig ganska nära, men han var väl inte världens mest lyhörda. Faktum är att han sket i våra kommandon vid några tillfällen och då blev det "surkoppling" i några minuter innan han åter fick springa lös. Han sprang fram till tre hundekipage varav han lyckades slita sig från ett. De övriga två fick vi hämta honom ifrån. Inte bra. Vi måste öva mer på inkallning. Det svåra är att inkallning när det inte är skarpt är hur enkelt som helst. Under skarpa lägen blir det ofta fel och det är jobbigt. Men vi får nöta med långlina och flexikoppel.
Mot slutet av promenaden skulle jag, Helena och Ingo gå till bilen medan övriga i gänget skulle ner till husen där de bor. Ingo hade extremt svårt att följa med oss. Efter ett tag kom han fräsande efter oss, men tog bara en godis och vände sedan efter polarna igen. Det hela slutade med att Helena (sur som FAN) gick efter Ingo och jag fick ta bilen och åka bort till huset för att plocka upp dem där. Helena gick såklart fel och var om möjligt ännu surare när vi äntligen fick åka hem. Med Ingo.
Noteras att alla är extremt glada nu igen när det hela lagt sig lite....

Ingo blir såhär trött efter en hundhelg:

helgen

Sammanfattning av helgen nu då. Den har varit hektisk och jag har inte suttit framför en dator sen i fredags eftermiddag.
På fredagen körde jag och Helena den klassiska morgonsimningen med efterföljande hotellfrukost. Därefter blev det jobb för hela slanten. Även tvätt och Ingopromenader. På kvällen blev det film och godis tillsammans med Ingo eftersom Helena skulle på middag/fest hos en kollega. Jag blev trött tidigt, så Ingo och jag kraschade ganska tidigt.

På lördagen skulle vi på fest hos kompisar. Alltså var det mycket som skulle ordnas innan. Jag startade med att hämta tvätten i tvättstugan klockan 06:15. Sedan frukost och byta om. Klockan 07:00 började jag cykla. Jag tog entimmesrundan runt Skarpnäck-Flaten-Älta(inkl. grustaget)-Hellas-Hammarby Sjöstad. Klockan 08:00 gled jag in för samlingen. Det var bara jag och Emil som samlades. Folk är sjuka, har fått barn, är morgontrötta osv. Vi blev alltså bara två stycken i det fina vädret. För att det skulle bli kul bestämde vi att vi skulle ansluta till samlingen klockan 10 också. Vi körde då en timme rakt österut mot Värmdö. Sedan vände vi och cyklade tillbaka till Roslagstull. Där var tre stackare och väntade. Sedan blev det en timme med det gänget också innan jag var tvungen att vända. Strax över 5 timmar effektiv tid blev det. Bra det.
Efteråt var det snabba ryck för att skeppa ut Ingo till Tumba där han skulle vara över natten. Det blev en promenad på kanske 2 timmar innan jag lämnade över Ingo och åkte hem. Han skötte sig fint på promenaden även om det inte blev några skarpa lägen. Dock gillade han att springa ut på isen på sjöarna, vilket jag tycker är mindre bra. Dumt att få in en sådan vana liksom. Kvällen blev lugn och fin och dert var kul att träffa lite kompisar utan att behöva tänka på Ingo och tider och annat. Mycket bra.
Mer kommer sen.