Helena skulle jobba från klockan 06:00 och jag skulle jobba "om jag kände för det". Givetvis kände jag inte för det. Istället inledde jag och Ingo med en lång Årstapromenad. Vi traskade ner den vanliga vägen över Hammarbyslussen och ner vid Skanstulls Marina. Ingo hajjar vad som är på gång. Jag tyckte att han var lung och fin, så jag släppte honom ganska omgående när vi kom till själva skogen. Han pep iväg såklart och återigen kunde han inte hålla sig från att kuta upp på gångvägen. Jag vet inte om han minns att han träffat på Rumänienhunderna där nån gån eller vad det är. Han kutar i alla fall ALLTID dit. Sedan fick jag ner honom i skogsdunge nr 1 och då började han äta gräs på sitt favoritställe. Som alltid.
Vi fortsatte sedan bakom kolonilotterna och då springer vi på 3 rådjur. Ingo blev på tårna och säkert 60 cm hög och halsen blev typ 3 dm lång. Han hakade på rådjuren. Fan, tänkte jag. Ingo fräste iväg så att löv och barr yrde, men som vanligt kom han tillbaka efter bara några sekunder. Han drog sedan iväg en gång till, men då stannade han cirka 70 meter framför. Är han så diciplinerad får han jaga efter rådjur.
Sedan gjorde vi en fin runda med "följa john" och lite gå på stocken innan vi vända tillbaka. På tillbakavägen sprang Ingo rakt på rådjuren igen..... Tur att han släpper dem omgående annars hade rundan tagit säkert 3-4 timmar....
När vi kom ut på grusgången mellankolonilotterna såg jag att Ingo spetsade öronen och tittade på mig. Han vände sig om och jag berömde. När jag själv kom ut på gången såg jag en dam som gick på gången. Det kändes riktigt bra att Ingo inte sprang fram. Kanske att jag såg ett litet embryo till skvallring där. Hoppas det.
När vi kom hem var Ingo trött. Han satte sig i sängen och såg disorienterad ut:
Sedan somnade han på våra kuddar....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar